Heja Holana!

Heja Holana!

Så här ser Holana ut när de är på promenad.

Om du vill träffa dem på riktigt så kan du skriva till dem och fråga. Det är lätt och trevligt. Prova heja snabel-a holana punkt se så får du se. Medan du väntar på svar kan du roa dig med att titta på Holanas hemsida.

Ring mig gärna!

Jag tänkte på en sak. Posted by Calici 2009-03-21 01:47
Jag tillbringade ju hela hösten förra året i FInland. Tillbringade betyder bodde, även om det bara var i 4 månader. Och det var aldrig tänkt att det skulle bli mer än 4 månader heller. Men det fattade inte riktigt kommunen jag bodde i och flyttade således helt sonika mig till Finland. Permanent. Detta tyckte jag var konstigt, men blev helt försäkrad om att ingenting skulle hända mitt svenska varande, hur bra som helst.

Lite senare fick jag dock ett tjockt brev från Skatteverket som säger att de nu hade markerat mig som utvandrare och skulle radera mig ur det svenska systemet. Så mycket för den försäkran. Och, någonstans här började brev trilla in brev från diverse myndigheter och företag som undrade om jag fortfarande ville vara försäkrad och blaaa blaa. Jag struntade ganska friskt i det där och tänkte att jag minsann fick ta tag i det när jag kom hem till Sverige.

Och tänka sig, när jag kom tillbaka till Sverige och lyckats registrera mig här igen (det är ungefär hundra gånger lättare att flytta härifrån än att flytta tillbaka. Allra helst om tillbakaflyttningen sker för snabbt, då är det minsann misstänksamt) så löste sig en massa saker automatiskt och det började såklart trilla in brev igen: välkommen till Sverige, och du är nu försäkrad och blaaa blaa.

Men så fick jag ett sådant spännande brev. Det var från församlingen i staden och det var maskinskrivet med adress och allt och det kungjorde att eftersom jag inte svarat på deras tidigare brev (med en fråga om jag ville bli medlem i Svenska kyrkan) så antog de nu att jag inte ville bli medlem och att jag därför inte behövde bli det, undertecknat kyrkoherden. Inte så spännande i sig, förutom att de i onödan slösat två porton på mig. Det som var spännande var däremot hälsningen bredvid hälsningen. För där stod i bläck några kråkfötter: Ring mig gärna! Och så namn och telefonnummer.

Ring mig gärna. Om vadå? tänker jag nu spontant. Tänk er det samtalet, ska jag tacka för inbjudan? Ska jag prata om vädret, skolan, livet? Ska jag... ja, vad ska jag?

Ring mig gärna. Varför inte, jag kanske skulle prova?


Comments(0)